Vanliga frågor

Nej, men många upplever en pirrande/stickande känsla, som om man sätter tungan på ett batteri. De flesta beskriver detta som ett lätt obehag men upplevelsen är såklart subjektiv. Starta med låg ström och öka sedan. Se till att du inte har sår eller sprickor i huden. Har du det kan mindre sår täckas med ett rejält lager Vaselin. Såren/sprickorna kan annars svida. Att använda funktionen pulsad ström kan minska eventuellt obehag.

Många användare säger att de märker resultat redan första veckan men det kan behövas flera veckors daglig behandling för att uppnå full effekt.

Nej, studier har visat att så inte är fallet. Däremot är det vanligt att man kommer ifrån rutinen när besvären minskar varpå besvären kan börja öka igen.

Vi rekommenderar att du startar din behandling med 20 minuter dagligen de första veckorna eller till önskat resultat uppnås. Det finns dock olika skolor angående hur ofta man behöver behandla sig och det är troligen också högst individuellt. När man har nått en bra behandlingseffekt kan man prova att glesa ut behandlingarna gradvis och sikta in sig på någon behandling per vecka. Enstaka individer rapporterar att det räcker att de behandlar sig var tredje eller fjärde vecka, men det är mindre vanligt.

Du kan också göra så att du behandlar 20 minuter för händer och 40 minuter för fötter dag 1, 2, 4 ,7, 10, 15, 22 osv i 4 veckor. Sedan en gång per vecka. Det brukar krävas 12 gånger till så kallat steady state, bästa effekt, är uppnådd. Alltså 3 behandlingar/vecka i 4 veckor och sedan 1 gång per vecka.

Ja. Då ska du ha bägge händerna i en behållaren med vatten och bägge fötterna i den andra. Det kan krävas en högre strömstyrka. Hur bra resultat som uppnås är individuellt. Generellt blir resultatet bättre om händer och fötter behandlas separat.

Det korta svaret är ja. Det lite längre svaret är att det följer med elektroder för behandling av händer, fötter och armhålor medan du för att kunna behandla ansiktet behöver köpa till en separat elektrod. Dock är den vetenskapliga evidensen för behandling av ansikte inte lika god som för händer, fötter och armhålor.Om du bor på en ort där kranvattnet är så kallat "mjukt" vatten så kan du eventuellt uppleva dålig eller ingen effekt av behandling med jontofores. Då kan du prova att tillsätta 1 tesked salt i varje vattenbehållare inför behandlingen. Vi rekommenderar alla att tillsätta en 1 tesked salt i varje vattenbehållare för att säkerställa att det innehåller tillräckligt med joner.

Det är viktigt att vara systematisk när man använder en jontoforesmaskin. Alla människor är olika och måste hitta det som fungerar avseende vatten, strömstyrka och behandlingsintervall. I många fall fungerar det utan att man behöver laborera särskilt mycket men andra gånger krävs det en del tålamod innan man hittar rätt. Ge inte upp och fråga gärna oss om du kör fast!

Man kan säga att det finns två huvudsakliga former av hyperhidros: den som drabbar ungdomar och den som kommer senare i livet. Män och kvinnor drabbas i ungefär samma utsträckning. När barn drabbas är det oftast på händer och fötter, sedan kommer armhålor och eventuellt ljumskar/rumpa i tonåren och ansiktssvettning eller mer generell svettning när man blir äldre. Men det finns också blandformer av detta.

Ja hyperhidros kan försvinna med tiden. Hyperhidros kan också försämras eller förändras med tiden, till exempel genom att drabba ett nytt område på kroppen.

Det finns inga blodprover eller objektiva mätningar som kan säga vem som lider av hyperhidros. Man går på patientens berättelse och ibland kan man även se svettningen vilket stärker diagnosen, men det är inte obligatoriskt för att få diagnosen hyperhidros. Man använder ofta olika typer av formulär som HDSS (Hyperhidrosis severity scale) och DLQI (Dermatology life quality index) för att skatta symtomen och inverkan på livskvalitén. Kraftig svettning kan i vissa fall bero på andra sjukdomar än hyperhidros. Det är därför viktigt att du, om du lider av överdriven svettning, särskilt om den är nytillkommen., uppsöker läkare för bedömning.

Hyperhidros är en fysisk sjukdom, som de flesta andra sjukdomar. Stress kan visserligen förvärra symtomen, men det är inte orsaken till att man får hyperhidros. Det samma gäller för övervikt. Man kan visserligen svettas mer om man måste anstränga sig mycket när man rör sig, men övervikt är inte orsaken. Många överviktiga svettas inte alls mycket och det finns många smala personer som lider av hyperhidros. Att må allmänt bra gör det lättare att hantera hyperhidrosen men lägg aldrig skulden på dig själv eller någon annan som drabbas av överdrivna svettningar - hyperhidros är en sjukdom.

Det är en diagnos som måste ställas av en läkare. Man kan läsa sig till mycket på internet i olika forum och liknande men det är viktigt att komma ihåg att det också kan finnas andra orsaker än hyperhidros till att man svettas mycket, såsom andra sjukdomar. Därför bör man uppsöka läkare för att få genomgå nödvändiga undersökningar och provtagningar för att utesluta andra orsaker till att man svettas för mycket. Det är viktigt för att inte missa andra diagnoser som kräver annan behandling.

Nej, det stämmer verkligen inte. Det är beklagligt, men okunskapen om hyperhidros är stor, både bland allmänheten och tyvärr även inom sjukvården. Hyperhidros är lite av en bortglömd diagnos och även jag, som läkare, träffar ofta på läkarkollegor som inte har hört talas om diagnosen eller som inte vet att det finns behandling att få. Det faktum att överdriven svettning är så stigmatiserat gör inte det hela bättre. Men, det går mot ljusare tider. Jag märker att yngre kolleger i allt större utsträckning har hört talas om diagnosen, även om ett stort arbete kvarstår.

De flesta behandlingar som finns idag är symtomlindrande behandlingar. Alltså, de riktar in sig på att lindra symtomen och inte på att bota. miraDry är en relativt ny behandlingsform som består av mikrovågor. Den metoden är främst testad för behandling av hyperhidros i armhålorna och man tror att det är en metod som kan ge ett permanent resultat. För att vara säker krävs dock längre uppföljningar.

Förr gjorde man så kallade sympatektomier när man kapade nervtrådar för att minska svettning eller rodnad. Det gav ett permanent resultat men många fick mycket besvär längre fram med kompensatorisk svettning på stora delar av kroppen. I vissa länder utförs sympatektomier fortfarande i stor utsträckning. Vi avråder starkt från den här typen av behandling i de allra flesta fall.

Injektionsbehandling är en välbeprövad metod för att behandla bland annat hyperhidros och metoden har funnits i många år. Man har funnit att behandling med injektionsbehandling kan ge få, kortsiktiga biverkningar men inga långvariga eller allvarliga biverkningar. I de doser, väldigt utspätt, som man använder injektionsbehandling, är det ett ganska snällt läkemedel ur biverkningssynpunkt. Det finns heller inget som tyder på att injektionsbehandling skulle vara cancerframkallande, som många är rädda för. Injektionsbehandling är ett ämne som tillverkas av en särskild typ av bakterie. Vår kropp är van att hantera bakterieangrepp med de ämnen som bakterierna producerar. Kroppen har därför ett naturligt sätt att bryta ned injektionsbehandling. Jag brukar därför, lite skämtsamt, säga att injektionsbehandling kan klassas som ett naturläkemedel som många inte jämställer med vanliga läkemedel.

Man bör inte vara rädd för att få behandling med, eller låta sina barn få behandling med injektionsbehandling, så länge bedömningen sker i samråd med läkare och på rätt indikation. För de som fortfarande tvivlar brukar jag säga, läs på. Läs fakta. Läs inte på alarmistiska forum på Internet.

Ja, det fungerar faktiskt. Studier visar att jontofores är mycket effektivt för att behandla hyperhidros på framförallt händer, fötter och i armhålorna. Upp till 90-95% av patienterna kan få en god effekt av behandlingen men det krävs att man lägger lite tid på det i början så att man får till rätt inställningar. Man vet inte riktigt hur metoden fungerar. Tidigare trodde man att jonerna i vattnet bildade en mekanisk blockad som hindrade svetten att komma ut från svettkörtlarna. Nya studier tyder på att jontofores höjer tröskelvärdet i nervcellerna så att det krävs mer stimuli för att en aktionspotential, signal till svettkörteln att svettas, ska uppstå.

Vi sprider så mycket kunskap vi kan här på vår webbplats. Vi försöker dessutom att bli allt mer aktiva på sociala medier såsom Instagram och Facebook. Jag, Sandra Eriksson Mirkovic, har tillsammans med Emmili Yoshiguchi, som lider av hyperhidros, en podcast, Svettpodden. Där pratar vi om hyperhidros och allt som hör till sjukdomen.

Som patient med hyperhidros kan du gå med i patientföreningen för hyperhidros. Du behöver inte vara aktiv medlem, men det stärker möjligheten att driva frågan om hyperhidros-patienters rätt till landstingsfinansierad vård i Sverige. Om du vågar prata om dina besvär med din omgivning så bidrar det mycket för att hjälpa till att normalisera diagnosen. Som anhörig är det viktigt att inte anklaga den som lider av hyperhidros för att vara ansvarig för att själv ha drabbats: ”Det är för att du stressar”, ”Det är för att du är överviktig” och så vidare. Dessa anklagelser är helt enkelt felaktiga.